Jag har jobbat över trettio år med standardisering
av digital information för vår byggda miljö.
Vad kan jag hjälpa dig med?
Foto: Magnus Laupa
Under ikonerna finns korta ledtexter.
Mer fylliga beskrivningar följer längre ner på sidan.
Jag lär dig förstå CoClass, det svenska objektorienterade klassifikationssystem baserat på internationell standard.
Med hjälp av CoClass kan information struktureras så att den beskriver byggd miljö för tillämpningar under hela livscykeln.
En viktig tillämpning av CoClass är för att ställa krav på det som ska byggas eller förvaltas. Med AMA Funktion kan man göra det på ett sätt som förenar alla tekniska discipliner.
Jag har varit delaktig i Bygghandlingar 90 och nu i SIS Bygghandlingar ända sedan starten för trettio år sedan.
Efter många år som projekterande och under-visande landskapsarkitekt vet jag det mesta om hur man ritar och beskriver anläggningar.
AutoCAD började jag med i slutet av 1980-talet. Jag vet hur man jobbar effektivt med hjälp av rätt lagerstruktur och så modernt objektorienterat det går.
Många års eget skrivande och granskande av andras alster har gjort att jag kan få läsbarhet i de mest komplexa texter, på svenska och på engelska.
Nedan finns fylligare beskrivningar av mina tjänster. Om du vill veta ännu mer, slå mig en signal på 070-699 90 11. Eller skicka e-post, om du föredrar det. Ett första webbmöte kostar sedan inget!
För att kunna utbyta information mellan alla parter i hela bygg- och förvaltningsprocessen krävs ett gemensamt språk. Genom mitt engegemang i SIS, SEK, ISO, IEC och CEN är jag sedan länge mycket aktiv i utvecklingen av internationella standarder för klassifikation av byggd miljö. Hos Svensk Byggtjänst var jag under fem år systematikansvarig, och ledde arbetet med den svenska tillämpningen CoClass. Det fortsätter jag nu med som konsult.
Jag kan bistå den som vill implementera CoClass i sina egna processer. Det kan handla om grundläggande saker som filnamn och CAD-lagernamn, lika väl som identifiering av objekt i projektering, byggande och förvaltning. För att ta reda på mer om tillämpningar, skaffa ett gratis konto hos Svensk Byggtjänst och läs Om CoClass.
Ännu mer information får man i boken jag skrivit om CoClass.
Med hjälp av CoClass kan man bygga strukturerade informationsmodeller som beskriver den byggda miljön. Det är användbart för alla typer av byggnader och anläggningar, och för nybyggnad lika väl som om- och tillbyggnad. Enklast görs detta i verktyget CoClass Studio, där man drar och släpper in objekt som beskriver hela byggnadsverket, alla utrymmen och alla byggdelar.
Till objekten kan man sedan koppla egenskaper som beskriver det, till exempel material och mängder. Det man åstadkommer är en icke-grafisk beskrivning av det byggda, som komplement till ritningar och CAD-modeller.
Innehållet i en sådan struktur kan sedan exporteras till exempelvis klimatberäknings-verktyg, liksom till system för kostnadskalkylering och för produktionsplanering.
Jag hjälper gärna den som vill komma igång med CoClass Studio i sin egen verksamhet. Det är ett suveränt verktyg för att få en klar bild över innehållet i ett projekt, oavsett om det handlar om nybyggnation eller om drift och underhåll.
AMA Funktion är den första delen av AMA som är helt baserad på CoClass. Jag är medförfattare till den, och har själv skrivit Beskrivningshandboken AMA Funktion. Båda dessa syftar till att ge anvisningar till hur man använder webbtjänsten Byggtjänst Studio. Här bygger man upp en hierarkisk kravstruktur över något som ska byggas. Slutresultatet är en funktionsbeskrivning som används vid upphandling av totalentreprenad.
Den stora vinsten med AMA Funktion är att alla tekniska discipliner samlas i en enda beskrivning. Risken för motsägande krav minska dramatiskt när alla krav på till exempel ett utrymme – storlek, ytskikt, inredning, ventilation, belysning, akustik med mer – beskrivs på ett enda ställe.
Den som skaffar licens till Byggtjänst Studio kan köpa till kompletta mallar för olika typer av byggnadsverk, som har många goda råd om hur man bäst ställer krav. Trots det finns det en viss inlärningströskel. Jag kan göra den tröskeln lägre genom att hålla introduktionskurser, bistå vid det praktiska arbetet, eller rent av göra jobbet baserat på befintliga kravdokument.
Ämnet redovisningsteknik har intresserat mig ända sedan början av 1990-talet. Jag var initiativtagare till att det togs fram en Del 7 av Bygghandlingar 90 för projektering av mark och landskap, och blev dess huvudförfattare. Samma gällde när en uppdaterad Del 7 Redovisning av anläggning togs fram. När beslutet togs att överföra alla delar av Bygghandlingar 90 till en webbtjänst blev jag anlitad som en av författarna, och jag sitter numera som redaktör för SIS Bygghandlingar.
Trots all digitalisering är ritningar fortfarande ett suveränt sätt att presentera hur något ska byggas. Jag vet alltså det mesta om hur de ska se ut, och bistår gärna med råd och dåd kring detta, till exempel i samband med projekteringsanvisningar.
Jag har varit verksam i många år som projekterande landskapsarkitekt, och har lång erfarenhet som lärare i datorstödd markprojektering. Jag kan hjälpa till med granskning av ritningar och beskrivning, och ge råd om hur man tydligast redovisar komplicerade anläggningar. Kopplingen mellan ritningar och AMA-beskrivningar kan jag det mesta om.
Jag började använda AutoCAD i slutet av 1980-talet, och fastnade direkt. När verktyget i början var fattigt på funktioner skapade jag dem själv genom LISP-programmering. Mest nöjd var jag med höjdsättningsfunktionen som satte ut höjder baserat på angiven lutning från en befintlig höjd, och som kunde interpolera mellan flera andra.
Eftersom jag gillar struktur blev jag intresserad av detta med CAD-lager. Som nybliven ledamot i SIS var jag med och tog fram den internationella standarden för CAD-lager. Det ledde till att jag fick bistå i arbetet med anvisningarna till denna som Svensk Byggtjänst publicerade i form av SB11. Denna har uppdaterats flera gånger; de två senaste med mig som ansvarig. Den senaste heter förstås SB11 CAD-lager med CoClass.
Under mina år på SLU fick jag möjlighet att genomföra forskarstudier. Min avhandling handlade om hur landskapsarkitekter använder informationsteknologin. Slutsatsen blev att man tyvärr inte i tillräcklig utsträckning använde CAD-verktygens största möjlighet: att visa miljöer i tre dimensioner. För husarkitekter är det i dag en självklarhet att man arbetar så. Varför modellerar inte landskapsarkitekten också så?
Detta ledde till att jag började använda AutoCAD Civil 3D, där man inte ritar linjer utan faktiskt bygger markytor. Så mycket roligare, och så mycket större chans att det blir bra! Under ganska år undervisade jag om detta i samarbete med dåvarande CadQ.
Jag har också många tankar kring hur man arbetar objektorienterat också i 2D-CAD. Speciellt när man kombinerar detta med CAD-lager enligt CoClass ökar nyttan med modellen. Den kan användas till mer än att producera ritningar. Framför allt går det mycket enklare att ta fram mängder och förteckningar. Jag berättar gärna mer för den som är nyfiken.
Jag har nu tagit fram en AutoCAD mallfil som kombinerar SB11 med SIS Bygghandlingar. Använder man den som utgångspunkt i sitt arbete kan man enkelt uppfylla alla krav på korrekta digitala data i sina modeller. Den mallen säljer jag gärna, inklusive en liten introduktion till innehållet. Hör av dig så kan jag hålla en liten demonstration!
Jag har genom åren skaffat mycket stor erfarenhet av att skriva, både på svenska och engelska. Det gör att jag med fog kan säga att jag kan förklara också komplicerade ämnen på ett enkelt, tydligt och korrekt sätt.
Ännu större erfarenhet har jag av att granska andras texter. Det är åtskilliga examens-arbeten har jag hjälpt till att få ordning på! Jag har också medverkat i en lång rad projekt inom Smart Built Environment, där jag varit medförfattare i rapporter och samtidigt passat på att ge synpunkter på andras texter. Så: den som behöver oberoende synpunkter på ett dokument i syfte att förbättra strukture, förenkla språket och därmed öka klarheten för läsare, är välkommen att höra av sig.
Ett litet exempel från min bok om AMA Funktion: i en befintlig beskrivning hittade jag texten:
"För byggnader som inte är utformade att klara vattentryck ska dränerande skikt invid och under byggnader samt kring dräneringsledningar vara så genomsläppliga att tillförda vattenmängder kan samlas upp och avledas till dräneringsledningar eller motsvarande".
Eftersom både AB 04 och ABT 06 förutsätter fackkkunskap hos den anlitade entreprenören kunde jag korta ner texten till:
"Byggnad ska vara dränerad, såvida inte tät grundkonstruktion används".
Klart mycket enklare att hitta kravet på det sättet! Hur dräneringen ska utföras, det ska beställaren av en totalentreprenad överlåta till entreprenören att bestämma.
Den som behöver hjälp att översätta från svenska till engelska kan också få kvalificerad hjälp. Jag har skrivit åtskilligt på engelska, till exempel min licenciatavhandling, och ligger bakom en hel del text i internationell standard hos ISO och IEC. Jag törs säga att jag skriver korrekt också på engelska, och därmed vet hur man undviker ”svengelska”.
Genom åren har jag själv eller tillsammans med andra tagit fram en rad handböcker, liksom en doktorsavhandling. Här hittar du en förteckning.
Dahlin, Anders, Eckerberg, Klas, Suneson, Torbjörn, 1996. Bygghandlingar 90 Del 7, Redovisning av mark. SIS Förlag
Eckerberg, Klas, Löwnertz, Kurt, Tarandi, Väino. 1996. Bygghandlingar 90 Del 8, Redovisning med CAD. SIS Förlag
Eckerberg, Klas. 1999. Information Technology in Landscape Architecture – Development of Tools, Methods and Professional Role (Licentiatavhandling) Samhälls- och landskapsplanering 6. SLU
Eckerberg, Klas. 2000. Autocad för markprojektering. Samhälls- och landskapsplanering 9. SLU
Eckerberg, Klas. 2001. Autocad 2000 för bygg- och markprojektering. Samhälls- och landskapsplanering, Småskriftserie 3. SLU
Eckerberg, Klas. 2001. Digital bildteknik. Samhälls- och landskapsplanering, Småskriftserie 4. SLU
Eckerberg, Klas. 2003. Nyckelteknologier. I Wikforss, Ö (red.). 2003. Byggandets informationsteknologi. Svensk Byggtjänst
Eckerberg, Klas. 2004. Etta eller nolla? Landskapsarkitekter, yrkeskunnande och informationsteknologi. (Doktorsavhandling) Acta Universitatis agriculturae Sueciae, Agraria 463. SLU
Eckerberg, Klas. 2004. Digital bildteknik för landskapsarkitektur 2.0. Institutionen för landskapsplanering Ultuna, Samhälls- och landskapsplanering småskriftserie 12. SLU
Eckerberg, Klas, Andersson, Lars, Lindberg, Niklas och Lindfors, Mica. 2011. Bygghandlingar 90 Del 7, Redovisning av Anläggning, utgåva 2. SIS Förlag
Eckerberg, Klas. 2019. CoClass – Informationshantering för byggd miljö. Svensk Byggtjänst
Eckerberg, Klas. 2022. Beskrivningshandboken AMA Funktion. Svensk Byggtjänst
Eckerberg, Klas, Edgar, Jan-Olov, Brolin, Johanna. 2022. AMA Funktion. Svensk Byggtjänst
SB-Rekommendationer 11 – CAD-lager, utgåva 3. 2011. Svensk Byggtjänst
SB-Rekommendationer 11 – CAD-lager med CoClass, utgåva 4. 2017. Svensk Byggtjänst
Det här brevet har blivit längre än vanligt, för jag har inte haft tid att skriva kort.
BLAISE PASCAL